Usch, är bara inte trött, det måste ha med de miljarder med fler tankar som rusar runt
Ett vägskäl men varför allt på en gång?
Det är svårt nog med högerregeln som det är utan myrriader av obeskrivbara tankar som leder en dit en hit.
Allt är ur balans men vad ska man göra åt det?
Om åtminstone jobbigheterna kunde komma en åt gången hade det vart lättare men ingen har i manualen lovat att det ska va lätt.
Nä, får ta å titta på en film, hoppas den är dålig så jag somnar tack vare det.

Försöker somna igen!

Overkligt snudd på total fantasi när bit för bit faller och snart bara inse att allt är borta.
Först pappa, som om den smärtan inte va tillräckligt tuff att försöka med någorlunda sans å balans ta sig igenom.
Befinner mig fortfarande i de där sista timmarna som är helt kaotiska i huvudet, aldrig varit med om en sådan storm av tankar som rusar genom huvudet.
Nästa smäll kom när dagarna efter pappas bortgång fick beskedet att jag förlorar nuvarande jobb å de gjorde inte bördorna lättare minsan.
Nä att bli av med två så viktiga delar i mitt liv fick mig ärligt att bara ge upp men kämpade på ändå.
Brukar inte ha för vana att bara lägga mig ner å kapitulera utan kämpar hårdare istället.
Det tar på krafterna och glöden är ganska svag just för tillfället.
Kaaaaboooom, så kom stöt tre å nu är jag riktigt på fallrepet utan att överdriva.

Står på en kant, känner jag, och tankar om att hoppa är stora å tar över hjärnan mer och mer.
Att jag inte är perfekt eller ensam om nuvarande situation är jag medveten om men orken tryter verkligen nu.
Det fattas bara att något mer händer som trycker ner mig djupare men vet inte vad.

Nej, får försöka sova å hoppas på något glädjande under morgondagen, bästa vore om jag somnade och aldrig vaknade upp i denna världen mer, bäst för alla parter.

Får se vad som händer!

En som snart tappar greppet helt.